Salsa och begravning

Idag hämtade vi Disas urna. Är glad att vi kan säga hej då ordentligt men otroligt sorgligt att tänka på det.

Har umgåtts med pappa idag, ätit lunch, åkte till Strömsholmen för att hämta urnan, kollad bilar och bytt till sommardäck på företagsbilen. Tvättade bilen och postade paket för att sedan ta en fika hemma hos föräldrarna.

Träffade C och gick och dansade salsa genom Peruanska föreningen på Studiefrämjandet. Detta var 4 eller femte gången och jag kunde tyvärr inte vara med under hela lektionen då jag hade riktigt ont i ryggen. Yes, går salsakurs och smärtan i ryggen är kvar, men bara när jag rör mig fel.

Blev många snurrar och det gillade inte ryggen.

Ikväll träffas hela familjen. Vi alla saknar Disa, detta blir som ett adjö.

20140418-011818.jpg Fick sitta vid sidan av under salsaträningen.

Mitt möte med en Rottweiler

Kom hem till M för att hjälpa honom lämna tillbaka de alkohol som inte blev använd under festen i lördags, då mötes jag av ett energiknippe! Hur kan man inte gilla den här sötnosen! Lekfull och väldigt glad när jag kliade henne bakom öronen, jag hittade exakt rätt!

Hon påminde om Disa. Saknar min labbe. Fick reda idag på att hennes aska finns att hämta hos veterinären. Vi ska ordna en fin begravning till henne. Någonstans där hon älskade att vara. Fin Rottweiler

Akuten på direkten

Mamma messade mig om jag kunde ta hunden snabbt till veterinären, febern hade inte lagt sig och hon var orolig för hunden.

Fick springa ut från föreläsningen för att boka akuttid hos veterinären, blev om 30 min så det var bara att gå på direkten.

Körde till veterinären med hund och mor. Djurkliniken låg nära men hunden var inte alls på humör för en promenad.

Efter en kort väntan och lite godis till hunden så fick vi komma in till veterinären. Disa hade en juverinflammation och det var det som orsakade febern. Veterinären var också väldigt snäll att påpeka att Disa är i slutskedet av sitt liv pga cancern i magen som hittades i somras innan jag och C åkte iväg på tågluff.

Den har säkerligen spridit sig mot lungorna vid det här laget men det är inte mycket att göra åt för en gammal hund. Vi vill inte sätta henne genom det igen(operation).

Veterinären påpekade flera gånger att vi ska observera det bästa för hunden och att hon inte har mycket kvar. Mycket kortare om inflammation inte ger sig. Hon frågade om vi var säkra på att vi ville ge henne antibiotika. Det hon sa var egentligen ”ska jag inte hämta sprutan istället?”

Vi sa bestämt ifrån, vi konvent att göra allt i vår makt för att hunden ska få det bästa. I nuläget när hon fortfarande är pigg, matglad och kan gå ut så kan hon fortfarande leva ett relativt normalt liv. Hon går redan på smärtstillande för sin artros.

Jag vet att ibland måste man ta ett svårt beslut. Ibland måste man göra vad som är bäst för den som inte kan ta egna beslut men som sagt, som det ser ut nu med henne så är inte att avlida henne den bästa vägen att ta.

Vi har haft henne i över 11 år, vi kommer att se när hon börjar ge upp sin livslust.

Veterinären skrev ut antibiotika och sedan åkte vi hem.

Jag kunde vara med sista halvtimmen på föreläsningen och när föreläsningen var slut bad jag om ursäkt till läraren för att jag sprang ut flera gånger och sedan plötsligt försvann jag. Berättade även varför jag gjorde det. Kände mig oförskämd tidigare när jag sprang förbi henne när hon pratade. Hon hade full förståelse.

Krya på dig mina fina hund.

I väntan på något gott

Väntar man på något gott väntar man aldrig för länge.20130825-122339.jpg

D har haft lite problem med eksem i örat, anledningen är för att hon är en hund med öron som är ”stängda” dvs att det är inte lätt att lufta öronvägarna.

Så här är hon i väntan på att jag ska fortsätta klia och tvätta öronen!

Straff för hundägare som inte plockar upp efter sina hundar

Som många vet sedan innan från min blogg och mina åsikter så är det att jag absolut hatarnär hundägare inte plockar upp efter sina hundar.

Ett sådant nonchalant beteende och så absolut oansvarigt!

Här på Metro kan ni läsa om en kommun i Spanien som har fått bukt med hundägarna genom några mjuka paket

När man väl valt att ha hund då ansvarar man för den. Fruktansvärt jobbigt att man inte kan plocka upp.

Investera några kronor i några villiga svarta påsar. Knyt dem i kopplet eller runt hundens halsband. They don’t mind.

Har du inte påse?
Okej, låt gå för den här gången.
Har du inte påse igen?
Men kom igen, glömsk…
Har du inte påse den här gången heller?!
Nu får du ta-mig-tusan ge dig. Plocka upp skiten med händerna.