Akuten på direkten

Mamma messade mig om jag kunde ta hunden snabbt till veterinären, febern hade inte lagt sig och hon var orolig för hunden.

Fick springa ut från föreläsningen för att boka akuttid hos veterinären, blev om 30 min så det var bara att gå på direkten.

Körde till veterinären med hund och mor. Djurkliniken låg nära men hunden var inte alls på humör för en promenad.

Efter en kort väntan och lite godis till hunden så fick vi komma in till veterinären. Disa hade en juverinflammation och det var det som orsakade febern. Veterinären var också väldigt snäll att påpeka att Disa är i slutskedet av sitt liv pga cancern i magen som hittades i somras innan jag och C åkte iväg på tågluff.

Den har säkerligen spridit sig mot lungorna vid det här laget men det är inte mycket att göra åt för en gammal hund. Vi vill inte sätta henne genom det igen(operation).

Veterinären påpekade flera gånger att vi ska observera det bästa för hunden och att hon inte har mycket kvar. Mycket kortare om inflammation inte ger sig. Hon frågade om vi var säkra på att vi ville ge henne antibiotika. Det hon sa var egentligen ”ska jag inte hämta sprutan istället?”

Vi sa bestämt ifrån, vi konvent att göra allt i vår makt för att hunden ska få det bästa. I nuläget när hon fortfarande är pigg, matglad och kan gå ut så kan hon fortfarande leva ett relativt normalt liv. Hon går redan på smärtstillande för sin artros.

Jag vet att ibland måste man ta ett svårt beslut. Ibland måste man göra vad som är bäst för den som inte kan ta egna beslut men som sagt, som det ser ut nu med henne så är inte att avlida henne den bästa vägen att ta.

Vi har haft henne i över 11 år, vi kommer att se när hon börjar ge upp sin livslust.

Veterinären skrev ut antibiotika och sedan åkte vi hem.

Jag kunde vara med sista halvtimmen på föreläsningen och när föreläsningen var slut bad jag om ursäkt till läraren för att jag sprang ut flera gånger och sedan plötsligt försvann jag. Berättade även varför jag gjorde det. Kände mig oförskämd tidigare när jag sprang förbi henne när hon pratade. Hon hade full förståelse.

Krya på dig mina fina hund.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s